Budskap och Beteende

Karin Cedersjö, Gästkrönikör i tidningen Dagen, som är engagerad i rättvisenätverket Speak skriver följande i dagens Dagen:

"Även personkulten var enorm på sina håll. När kd:s Göran Hägglund äntrar Almedalsscenen för sitt tal står allians-fancluben framför scenen i orangea tröjor och skriker och applåderar. De sjunger hejaramsor om hur de älskar Göran. Han tackar för jublet och inleder med att Göran Person nu är förpassad till avbytarbänken. Han får såklart respons. Den unga fancluben responderar på alla hans poänger i talet, inte minst på de personangrepp som han gör främst gentemot Persson. Liknande exempel finns såklart i andra partier. Detta politiska tillvägagångssätt bestående av elaka personangrepp, unga människors dyrkan av sin ledare och ett upphöjande av sig själv framkallar obehagskänslor i mig." Läs hela krönikan här.

Jag kan bara instämma med Karin och min första tanke var när jag läste gästkrönikan: Jag hoppas verkligen inte att jag känner någon av personerna personligen som stod där framför Göran.

Som Kristdemokrat känner jag inte igen mig i denna dyrkan av ledare. Det är däremot något som jag har stött på i Kenya där demokratin inte på något sätt har kommit lika långt i Sverige. Där kretsar partierna kring en stark ledare och inte en ideologi. Där faller oftast partiet med partiledaren. Tendensen har vi sett i vårt parti också, när Alf Svensson steg tillbaka, tappade vi många väljare. Vad vi som Kristdemokrater behöver är inte att smutskasta andra partier och deras företrädare utan att lyfta upp vår ideologi!

Vad är det som gör oss kristdemokrater unika?

Jo, vi sätter den lilla människan i centrum!
Vad som är bra för den lilla människan får gå före det ekonomiska intresset och populistiska förslag. Att behandla våra medmänniskor värdigt går före billiga politiska poäng. Tänk på det när du ger dig ut i valkampanjandet!