Livets ord och Ulf Ekman

Är det ingen som har börjat bli orolig än? Jag har ju varit ganska tyst här sen det att jag åkte till Livets Ord. Jag blev inte kvar där. Inte fast heller. Men mycket positiv. Min inställning var att åka till konferensen och bilda mig en egen uppfattning av Livets Ord. Jag lyssnade. Tänkte. Pratade. Analyserade. Deltog.
Något hände med mig. Gud kändes otroligt nära. Det kändes verkligen som Gud rörde vid mig. Det låter kanske som en kristen klyscha, men jag finner inte några andra ord att uttrycka mig med som beskriver det jag var med om och kände. Jag är iallafall otroligt glad för att jag åkte till Europakonferensen.

Om du är pingstvän kan du här få min lilla analys av skepsismen mot Livets Ord från Pingstkanten.
Livets Ord har idag det som pingströrelsen en gång hade. Förenklat sagt en öppenhet för den Helige Anden, människor som lovsjunger Gud med hela hjärtat och Gudstjänster som inte styrs utav människor utan av anden. Pingstvännerna vet att de har förlorat detta, men tror sig ha en egenrätt på det. Och håller fast vid och anser att ingen annan rörelse ska få ha det. Hellre sprider man rykte om framgångsteologi. Klagar på att Livets Ordare inte kloka, att de är fanatiska, manipulerande m.m.
Det Livets Ord som jag mötte tror jag är något liknande av vad Pingströrelsen var vid sin födelse. Men någonstans på vägen så kom pingströrelsen bort sig.
Livets Ord var inte sunt under 80-talet. Många märkliga uttalande gjordes och det fanns en osund styrning. Även Ulf Ekman erkänner detta idag. Men under de 20 år som har gått så har mycket hänt.
Jag må vara väldigt generaliserande och hård i min lilla analys. Samtidigt vet jag vad jag har upplevt på Livets Ord denna vecka, något som jag varken har känt eller upplevt i de pingstförsamlingar som jag har besökt de senaste åren. Nu är det ju inte Livets Ord som församling som ska ha en upphöjning för det jag har upplevt, många människor blir berörda av Gud i församlingar som inte alls är karismatiska. Gud rör vid människor överallt.
Jag vet att jag är präglad av den miljö där jag har växt upp och som var pingströrelsen och det är utifrån det som jag tolkar och analyserar.

Kära pingstvän (hänvisar både till dig som är vän med en pingstmedlem och du som är pingstmedlem), du får gärna ha kvar din uppfattning om Livets Ord, jag kommer att respektera dig för det, men jag vill uppmuntra dig till att göra ett besök i Uppsala. Om du inte vågar gå dit själv, så följer jag gärna med dig! =)

Jag är väl medveten om att den som inte är uppväxt i pingströrelsen tycker nog att det som jag här har skrivet är helt lustigt. =)

Var det någon som missade rubrikerna i veckan efter Alf Svenssons besök på Livets Ord? Aftonbladets rubrik löd Alf+Ulf=sant.
Se gärna intervjun här.