HC

Från livet i Nairobi till livet i Stockholm vidare till Sudan. Tillbaka i Nairobi och vidare till Tanzania.

Thursday, September 25, 2008

Utvisad?

Idag har jag haft mitt första möte med sudanesiska myndigheter. Strax innan 12 kom vår logistiker, Repent, inspringande till mig och sa med andan i halsen att jag var tvungen att hänga med till högsta säkerhetschefen på typ immigrationsmyndigheterna. Snabbt gick han igenom vad jag skulle svara på frågorna som han trodde chefen skulle ställa. "Du är anställd av IAS-Sverige", "Du är här i tre månader och hälsar på som konsult från IAS-Sverige" "Om du inte kan svara på en fråga, var tyst så svara jag" m.m. Väl framme drog jag på mig en sjal runt huvudet, gick in och hälsade noga på alla, och satte mig slutligen ner med Repent och Abda, som sköter alla visum m.m. åt oss, framför säkerhetschefen. Han och Repent hade sedan en dialog på ett par minuter då Repent såg väldigt allvarlig ut....o jag började förana att detta kan kanske sluta illa för min del. Jag funderade på vad jag skulle göra om jag var tvungen att lämna landet omgående... Tillslut tilltalade säkerhetschefen mig och sa att mitt visum hade inte processerats enligt bestämmelser (även om det var gjort enligt alla policies de har) men tack vare att det var IAS och inte en annan organisation så fick jag stanna kvar. Nu räckte det med att IAS skrev ett ursäktande brev och sen skulle jag till och med få ett utresetillstånd så att jag kan lämna Khartoum. Han poängterade att jag inte hade gjort något fel, utan IAS och så nickade han mot Repent, och att jag var mycket välkommen hit. Han tyckte dock det var lite tråkigt för mig att jag kom mitt under Ramadan då alla sudaneser är lite slöa. Vad denna incident innebär för ett framtida visum/arbetstillstånd för mig har vi inte en aning om än, men vi ska vänta till slutet av november innan vi lämnar in en ny ansökan. Förhoppningsvis har saker och ting lagt sig då.

Den andra större händelsen idag är att ambassadör Jan Sarek har varit här med sin deputy, Sofia Calltorp, och hälsat på. De var båda mycket trevliga och kände sig ganska gröna i landet, speciellt Jan, när han satt med Leif som har varit här sen -77. Besöket var väldigt informelt och avslappnat och vi pratade både om brunnborrning och hur det är som svensk att föda barn i Sudan. Hans sambo är gravid och vill inte föda här, hon vill tydligen inte ens åka hit och hälsa på så länge hon är gravid. Elin som åkte hit i 36 veckan och födde här var kanske inte helt rätt person att finna förståelse hos, samtidigt ska hon föda sitt andra barn i Sverige vilket kanske säger något.
Innan de lämnade oss undrade de hur vi skulle ställa oss till att försöka få till någon regelbunden samkväm för svenskar i landet. Han funderade på ärtsoppa och pannkakor 1 gång i månaden för de svenskar som var intresserade. Låter som ett mycket bra initiativ... Vi är visst bara ca 40 svenskar här och jag har nog snart träffat 10 av dem.

Nu ska jag packa ihop och åka till en italiensk restaurang...eller om vi bestämde oss för något annat....

1 Comments:

Anonymous Anonymous said...

trodde väl jag det att de inte visade ut dej, med sjal och allt.
take care o fortsätt som du börjat.
solv.

11:47 PM  

Post a Comment

<< Home